Mer om stress
från video-filmerna "Stressa lagom!"

Stressa lagom planen

De två filmerna om stress för ungdomar följer en "Stressa Lagom-plan" som ska göra det lättare att ta till sig innehållet och hitta i övningar som finns i handledningen som följer med.

Illustrationen är gjord av © Ulla Lindborg.

"Stressa Lagom-planen" innehåller 10 steg:

1. Stresskunskap - du behöver förstå vad som händer i kroppen när du stressar och att den inte ska avfärdas med - "Det är bara stress…." Långvarit stress ger tecken i ditt sätt att tänka, dina beteenden, dina känslor inför dig själv och andra och inte minst som symtom i kroppen: smärta, svårt att sova, ofta återkommande förkylningar etc.

2. Lär känna din stress - Det som stressar en person behöver inte alls stressa en annan. Och varje människa har sina "svaga punkter" i kroppen där stress först märks. Lär känna dig själv så kan du lättare förebygga och komma igen från stark stress.

3. Vad gör du rätt redan nu - Du ska vara vänlig mot dig själv. Inte hacka på dig om du är stressad och det finns alltid något som du redan nu gör rätt. Om du känner till dina positiva och energipåfyllande vanor kan du lättare upprepa dem och därmed bli bättre på att hantera stressen. Fler övningar kring vad du gör rätt finns i handledningen. Viktigt att ni pratar om det ni gör rätt i klassen/arbetslaget och delar med er för att inspirera och påminna varandra.

4. Prata med någon - Det är inte meningen att någon ska gå ensam i livet och bära tunga och svåra saker. Speciellt inte den som är ung. Stress är inget att skämmas för. Prata med andra som du litar på om du ofta känner dig stressad. Om du ber om hjälp tidigt behöver stressberget inte växa sig så stort.

5. Goda vanor - Det finns mycket du kan göra på egen hand för att förebygga och komma igen efter stress som har med goda vanor i vardagen att göra. Det handlar om motion, vad du äter, sömnvanor, att göra något roligt på fritiden. Men kanske också om att lära sig avslappning och Gi Gong.(länk till mina kassetter och länksidan mediqi akademien)

6. Goda relationer - Hur skulle vi klara oss utan vår familj och våra vänner? Tillsammans kan vi koppla av, få vara oss själva och utvecklas tillsammans. Ett stressat liv gör lätt att vi tycker att vi inte har tid att umgås. Var rädd om dina goda relationer.

7.Självförtroende - Du kan bli stressad om du har dåligt självförtroende. Du kanske blir spänd inför nya situationer eller inte tror dig om att klara vissa saker. Men du kan också förlora självförtroendet om du ofta är stressad. Det kanske lättare blir fel och känner dig dålig för det. Det är också vanligt att människor blir överdrivet kritiska och negativa när de är stressade.

8. Skolan - För ungdomarna vi intervjuade om stress var det här skolan klart största anledningen till stress med prov, många uppgifter som hopar sig, både yttre och inre krav på att klara MVG (mycket väl godkänt). Men stressen märktes naturligtvis också för de som hade svårt att komma upp i G (godkänd)

9.Hemma - Ibland är det situationen hemma som stressar mest. Det kan vara konflikter mellan föräldrar och andra vuxna, dålig ekonomi eller oro för någon nära som är allvarligt sjuk. Det är viktigt att komma ihåg att alla familjer har jobbiga perioder och att varje människa inom sig också bär stora möjligheter att skapa sig ett gott liv trots det. Men det kan också vara att du har alltför många aktiviteter på fritiden som till slut blir mer kravfyllda än roliga.

10.Arbetslivet - Stressen märks mest idag i arbetslivet där många är sjukskrivna. Varför är det så och vad kan de unga tänka på för att förebygga stress och utbrändhet. Två representanter från arbetslivet (Vattenfall och Arbetsförmedlingen) säger mycket kloka saker om både orsaker och vad göra åt det. Det handlar om krav på ökad effektivitet för att kunna tävla med de bästa på marknaden. Det betyder konkurrens med företag i hela världen. Det kan också vara många stora förändringar på kort tid som leder till stress.

Och så är du i MÅL.
Det är bra om varje person som ser filmerna tänker efter och skriver upp några konkreta steg de vill ta för att få ett bättre liv. Det finns en fin mall i handledningen som kan kopieras. Där kan deltagarna skriva upp sina mål och en stödperson de väljer för att lättare klara sina steg.

Lust, olust, aktivitet och passivitet

Illustrationen är gjord av © Ulla Lindborg.


Det som stressar en person behöver inte stressa en annan. Men det finns vissa saker som är gemensamma för många människor som upplever stress. Det jag vill att du särskilt tänker på är om du upplever lust eller olust och hur aktiv du är under en längre tid.

Övre högra hörnet på teckningen - POSITIV STRESS. I det övre högra hörnet är det både hög aktivitet och lustfyllt. Det brukar kallas för positiv stress. Personen antas själv ha valt uppgiften. Men den kräver en viss anspänning i alla fall och den "kick" som stresshormonet adrenalin ger kan ge personen extra styrka, det extra mod som behövs för att klara uppgiften. Personen upplever att hon har kontroll över situationen. Men för mycket positiv stress kan också göra oss sjuka. Vi kan inte gå från uppgift till uppgift hur länge som helst utan att vila.

Övre vänstra hörnet - NEGATIV STRESS. Här är personerna utsatta för både olust och hög aktivitet. Om de under en längre tid upplever att de inte kan påverka, känner sig styrda utifrån och otillräckliga kan de uppleva negativ stress som i förlängningen ger olika symtom i tankar, känslor och kropp. Ofta orkar de inte heller göra något roligt när de är lediga.

Nedre vänstra hörnet - NEGATIV STRESS. Men den här personen verkar inte göra mycket, men kan vara lika stressad (och det går att mäta halten stresshormoner i blodet) som de som känner att de ständigt är igång, inte räcker till och har ont om tid. Han kan t.ex. vara arbetslös eller sjukskriven under en längre tid. Kanske saknar han goda relationer - vänner, kärlek? Människor behöver ett sammanhang, känna sig nyttiga, sedda och få använda sina talanger för att trivas och må bra.

Nedre högra hörnet - VILA OCH ÅTERHÄMTNING. Här är personerna passiva och känner lust. De vilar, lyssnar på musik eller avslappningsband och är ute i naturen utan krav. Här är inte några stresshormoner aktiverade och de kan återhämta krafter. Vi är inte gjorda för att leva på högvarv och prestera hela tiden som vi så ofta gör idag. Dessa stunder av vila är mycket viktigare än vad vi verkar förstå idag.

• Fundera på vad när du upplever positiv och negativ stress.
• När går du ner i varv och återhämtar krafter? Hur ofta?

Stressberget

Mikaela i filmen beskriver hur hon till slut kände att hon stod framför ett högt stressberg fyllt med krav och omöjligheter. Ett berg där hon mötte t.ex. lärare hon inte trivdes med och kraven på höga betyg.

Illustrationen är gjord av © Ulla Lindborg.

Exempel på frågor ur handledningen som följer med filmen:

• Vad finns på stressberget för dig eller just den här klassen?
  (Tänk på allt i ditt liv - inte bara skolan.)
• Vad stressar dig i skolan? Varför?
• Vad kan du göra åt saken? Vågar du prata med dina lärare om du kommer efter i skolan?
• Kan ni göra någonting tillsammans i klassen för att göra det mindre stressigt? Eller med lärarna, elevrådet osv.